Bent

If I fall along the way
Pick me up and dust me off
And if I get too tired to make it
Be my breath so I can walk

If I need some other love
Give me more than I can stand
And when my smile gets old and faded
Wait around I'll smile again

Shouldn't be so complicated
Just hold me and then
Just hold me again

Can you help me I'm bent
I'm so scared that I'll never
Get put back together

You're breaking me in
And this is how we will end
With you and me bent

If I couldn't sleep could you sleep
Could you paint me better off
Could you sympathize with my needs
I know you think I need a lot

I started out clean but I'm jaded
Just phoning it in
Just breaking the skin

Can you help me I'm bent
I'm so scared that I'll never
Get put back together

You're breaking me in
And this is how we will end
With you and me bent

Start bending me
It's never enough
I feel all your pieces

Start bending me
Keep bending me until I'm completely broken in

Shouldn't be so complicated
Just touch me and then
Just touch me again

Can you help me I'm bent
I'm so scared that I'll never
Get put back together

You're breaking me in
And this is how we will end
With you and me bent

Can you help me I'm bent
I'm so scared that I'll never
Get put back together

You're breaking me in
And this is how we will end
With you and me bent

Matchbox Twenty - Bent (2002)

I Miss You

(I miss you miss you)
Hello there the angel from my nightmare
The shadow in backround of the morgue
The unsespecting victim of darkness in the valley
We can live like Jack and Sally if we want
Where you can always find me
And we'll have Halloween on Christmas
And in the night we'll wish this never ends 
We'll wish this never end

Where are you and I'm so sorry
I cannot sleep I cannot dream tonight
I need somebody and always
This sick strange darkness comes creeping on so haunting everytime
And as I stared I counted the webs from all the spiders
catching things and eating their insides
Like indecision to call you
And hear your voice of treason
Will you come home and stop this pain tonight
stop this pain tonight

Don't waste your time on me your already the voice inside my head

I miss you miss you

Blink182 - I Miss You

etthundrafyrtio dagar senare

jag har flyttat. eller rättare sagt, vi har flyttat. Ner på Nissastrand, känns bra speciellt med tanke på hur mycket närmre det blir till allt. Förutom till skolan, dit har det blivit längre. Fast jag har bara 2 eller tre föreläsningar i veckan, så det funkar. 

Utöver det har det inte hänt så mycket, var en ganska händelselös sommar. Synd att säga men jag badade inte i havet en enda gång på hela sommaren.. det känns trist. fast man kunde kanske göra det nu istället, bara en gång, så man gjort det. Kunde varit intressant, bara för att se om det fortfarande är LITE varmt. Men det kommer jag nog inte att göra.

Vad jag däremot har gjort är att beställa en ny kamera, den gamla har blivit riktigt dålig. Dessutom är den till 50% försvunnen. Dvs. Stina tror den är det, jag tror den är i garderoben, fast jag orkar inte bära ut all skit som ligger i vägen.

Nu ska jag dricka kaffe och sätta mig och läsa Rocky.

måndag 28 april

idag var en bra dag. varmt och skönt, ingen stress. träningen kändes bra, de nya bokhyllorna kom och dessförinnan, sist men nog faktiskt först ändå, tiden jag var på skolan var väldigt trevlig den med :)

sol ute, inte inne.

jag är trött. samarbetet i gruppen är dåligare än någonsin. K's extrema prestationsångest får alla att tappa lusten för vad vi håller på med. Allt ska överarbetas in absurdum, aldrig nöjd. Får inte K styra upp allt precis som det passar henne, så är de ständigt återkommande replikerna "jag förstår inte vad ni menar med det här", "pinsamt", så här kan man ju bara inte göra" "jag kan inte stå för det här" osv osv. idag sa jag åt henne att om hon nu kände så så kunde vi ju ta bort hennes namn, på det fick vi inget svar. vi håller på med övningsuppgifter, som ska visa att vi förstått hur en viss uppgift bör läggas upp och genomföras. det är ingen d-uppsats.

det roliga, eller sorgliga snarare, är att i morgon ska vi börja med en ny uppgift. och om några veckor är det dags att börja på vår b-uppsats.. kan inte bärga mig.

men vädret är jättefint nu och det känns som att träningen går bra, så lite positiva saker finns det ju att glädja sig åt iaf. nu ska jag lägga mig. ovanligt tidigt för min del.

Choklad och pepparkakor

brorsan kom hit efter jobbet, men somnade ganska snart på soffan, så jag la mig på golvet och såg gamla Cold Case-avsnitt, jag tycker den är så bra den serien, gillar allt med den.. åt ett pokemonägg och fick en Pikachu :) sedan åt jag pepparkakor och drck mjölk. jag känner mig nöjd och glad, och trött. imorgon kommer lovis och stina hem, det blir skönt har saknat dem. plus att det är föreläsning imorrn, måste få ordning på uppgifterna som skall vara inne den 18e, dags att sätta igång nu..

"monday thursday tuesday wednesday..it's all the same"

oj vad det regnar. fast bättre det än att det snöar som det gjorde i måndags.. igår var det så fint väder när jag hämtade Wilmer från dagis att den lille rackaren sprang ifrån mig och gav sig iväg till lekplatsen i stället. jag är inte den som är den. vad är väl en föreläsning mot att gunga och gräva i gruset? när jag träffade min grupp i dag så fick jag iaf berättat för mig att jag förmodligen missat historiens värsta föreläsning.. där ser man. tack solen, tack Wilmer. vår föreläsare har precis upptäckt att man kan visa slides i powerpoint i stället för att bara skriva på tavlan. de senaste föreläsningarna har vi serverats hans föreläsningsmanus, alltså inga stödord, stolpar etc, utan precis allt han tänkt säga, mer eller mindre. idag gav karna upp efter att ha antacknat 20 fulla a4-sidor. så de sista 6 fick vi inte med.

tydligen skulle de sista 6 kanske komma att vara viktiga för uppsatsen. bör tillläggas att då han hade så mycket att gå igenom slutade det med att föreläsningen som skulle handlat om postmodernitet inom sociologin på så sätt kom att handla om endast modernintet, ..post-biten han han alltså inte med :\

hmm idag har jag städat och tvättat, skönt att få det gjort, imorrn ska jag skura golven, stina och lovis är i hallstahammar till på tisdag så det är bara jag och lille wilmer hemma, riktig kill-vecka ;)

I don't like Mondays

This is about Brenda Spencer, a 16-year-old San Diego high school student who lived across from an elementary school. On Monday, January 29, 1979, she opened fire on the school with a rifle, killing 2 adults (including the principal) and injuring 9 kids before going back to her home. Police surrounded her home and waited for 7 hours until she gave herself up. In that time, she spoke with a reporter on the phone. When asked why she did it, she replied, "I just started shooting, that's it. I just did it for the fun of it. I just don't like Mondays. I just did it because it's a way to cheer the day up. Nobody likes Mondays."

http://www.youtube.com/watch?v=POl4vFp-5os

The silicon chip inside her head
Gets switched to overload.
And nobody's gonna go to school today,
She's going to make them stay at home.
And Daddy doesn't understand it,
He always said she was as good as gold.
And he can see no reason,
'Cause there are no reasons.
What reason do you need to be shown?

Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
I want to shoot
The whole day down.

The telex machine is kept so clean,
And it types to a waiting world.
And Mother feels so shocked,
Father's world is rocked,
And their thoughts turn to
Their own little girl.
Sweet 16 ain't that peachy keen,
No, it ain't so neat to admit defeat.
They can see no reasons,
'Cause there are no reasons.
What reasons do you need? Oh, Oh Oh, Woah!

Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
I want to shoot
The whole day down,
Down, down...shoot it on down!

And all the playing's stopped in the playground now;
She wants to play with her toys a while.
And school's out early and soon we'll be learning,
And the lesson today is how to die!
And then the bullhorn crackles,
And the captain cackles,
With the problems and the how's and why's.
And he can see no reasons,
'Cause there are no reasons.
What reason do you need to die? Die? Oh Oh Oh!

And The silicon chip inside her head
Gets switched to overload.
Oh, and nobody's gonna go to school today,
She's going to make them stay at home.
And Daddy doesn't understand it,
He always said she was as good as gold.
And he can see no reason
'Cause there are no reasons
What reason do you need to be shown?

Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like...
I don't like...
Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like...
I don't like...
Tell me why?
I don't like Mondays.
Tell me why?
I don't like Mondays.
I want to shoot
The whole day down.


Hmm ja så kan det ju kännas ibland :p fast för det mesta så har jag väl ingen direkt lust att skjuta ner alla alla min omgivning, inte bara för att det är måndag iaf.. :)

tidig söndag

merparten av en flaska two oceans ger en viss, om inte insikt, så åtminstone mer avslappnad inställning till saker. det är så mycket jag vill, men det blir nog bra. i alla fall kommer det som händer att hända, och det som inte händer, kommer inte hända eftersom.. ja? på grund av vad egentligen? jag tror inte på ödet, gillar inte när folk säger att det var meningen att vad det nu var hände, eller att det ena eller andra var ofrånkomligt etc, för det är ju så, att vi vet inte på förhand hur det blir, vi måste våga prova oss fram. vi bestämmer själva.

gud vad skönt det är med ett riktigt tangentbord, att skriva på den bärbara tog hur lång tid som helt, det här går så otroligt mycket lättare. när man hittar tangenterna..

det har varit en bra dag, men promenaden med wilmer blev minst sagt annorlunda än förväntat. om du läser det här, du missade inte något. ena minuten var vädret fint och sedan så.. ja inte lika kul, riktigt regnigt och blåste en massa gjorde det också.




The long and winding road
That leads to your door
Will never disappear
Ive seen that road before
It always leads me her
Lead me to you door

The wild and windy night
That the rain washed away
Has left a pool of tears
Crying for the day
Why leave me standing here
Let me know the way

Many times Ive been alone
And many times Ive cried
Any way youll never know
The many ways Ive tried

But still they lead me back
To the long winding road
You left me standing here
A long long time ago
Dont leave me waiting here
Lead me to your door

But still they lead me back
To the long winding road
You left me standing here
A long long time ago
Dont leave me waiting here
Lead me to your door

the long and winding road - Beatles

kaffe och fåglar

idag var en ganska bra dag. efter seminariet så, på grund av det, i alla fall tidigare, fina riktigt våraktiga vädret, blev det bestämt att vi skulle ta en fika utomhus. Vilket i sig var en väldigt trevlig idé, olyckligtvis var jag allt för stressad för att verkligen kunna ta vara på tillfället att verkligen bara trivas med situationen.

tvärtom blev jag tvungen att hela tiden sitta och titta på klockan, vilket var verkligen trist. men på det hela taget var det som sagt en trevlig liten andningspaus, förutom en liten grej som hände då, som förhoppningsvis faktiskt inte var så allvarlig i alla fall...

sedan när jag kom hem blev det ändå inga våfflor som planerat för vincent skulle sova över hos en vän, så det får kanske bli imorrn, det ger sig.

ännu lite senare när jag var ute en sväng på balkongen hörde jag en fågel som sjöng för full hals ute i parken. det gjorde mig glad. då kändes det som det faktiskt var vår, och det är det nog, även om det regnar jättemycket nu när jag skriver det här, kl 01:42.. för som vanligt kan jag inte sova.

så, dags för ett nytt försök, nån gång ska det lyckas.

smått o gott

måndag morgon
lagomhinna fika kaffekyss
förvånad viskning tänker kärlek
hemligfundera
varatvåäventyr

----------------------------

när vi vaknade regnade det fortfarande
långsamma grå vågor över midsommarvatten
och skogen sträcker ut sig
igår berättade karl att han sett spår av björn
när han la ut nät på andra sidan sjön

midsommar 1998

----------------------------------------------

vi är annorlunda i år
snön täcker snart våra spår
en väg
en riktning
man kan gå vilse här
gå bort sig i de nya dagarna




jag gick bort på vägen hem
tystnadens änglar gjorde oss nya

---------------------------------------

serotonin och begagnat sex
årslånga nätters havererade framfart
någonstans längs linjen -
ett odefinierat kabelbrott

ser dig i det passerande liv
som flimrar i synfältets utkanter
frysta repiga som sekelgamla
gulnade gårdagshågkomster -
ett borttappat liv i svart och vitt

vakna död

du har precis upptäckt
det hände aldrig
bara de återkommande vanliga
mardrömmarna

lägger mig under vattnet stjärnorna
känner livet i mörkret omkring mig
regn

vatten

strömmande flammande
spegeleffekter
skuggreflexer
vattenspår

regnets dragningskraft

som alltid fångad
fjättrad
i dess cirklande drömska virvlar
utan vilja att bli fri resa mig och gå

men varför skulle jag
detta är min stund
en fortfarande sovande värld

snart nog skall den vakna
men ännu är den min
vattengryningsvärld

Easter

A ghost of a mist was on the field
The grey and the green together
The noise of a distant farm machine
Out of a the first light came

A tattered necklace of hedge end trees
On the southern side of the hill
Betrays where the border runs between
Where mary dunoons boy fell

Easter here again
A time for the blind to see
Easter
Surely now can all of your hearts be free

Out of the port of liverpool
Bound for the north of ireland
The wash of the spray and horsetail waves
The roll of the sea below

And easter here again
A time for the blind to see
Easter
Surely now can all of your hearts be free

What will you do?
Make a stone of your heart?
Will you set things right?
When you tear them apart?
Will you sleep at night?
With the plough and the stars alight?

What will you do?
With the wire and the gun?
Thatll set things right
When its said and done?
Will you sleep at night?
Is there so much love to hide?

Forgive
Forget
Sing never again.


Marillion - Easter

helg

en bra helg. har sett en fruktansvärd usel melodifestival-deltävling, 2 stycken helt ok Lost-avsnitt, bestställt Romeros Dead-trilogi, och ätit glass för ungefär 200kr.
lite får man ju unna sig när det är storm och regnväder, men nu ska det tydligen bli vår säger de i tidningen, och jag måste gå på toaletten.

god natt.

kallt

hmm dagens föreläsning var inställd, vilket jag iof fick veta först när jag, fullt upptagen med att försöka undvika eventuella klasskamrater, tänkte smita iväg för att äta lunch med sara. så inget brott begånget :p lunchen blev konstig, kände mig mest frånvarande och orkade inte riktigt känna den där glädjen, hmm ja glädjen är kanske inte riktigt rätt ord, kanske mer "bra känsla", ok det kändes inte lika bra som det brukar. sara har annars en förmåga att alltid få mig på gott humör, men idag räckte det tydligen inte till. undrar bara vad det var som störde.

det finns så väldigt mycket jag skulle kunna skriva men jag är inte helt säker på att jag ens själv har satt ord på allt, så att försöka beskriva osammanhängande tankar är inget jag direkt vill ge mig in på.

ibland vill vi inte erkänna hur saker ser ut,
vad de består av,
bygger på,  innehåller,
allra minst för oss själva

och ser man på, det liknar ju en dikt, fast egentligen skulle det blivit en helt vanlig mening, så kan det bli, dikten överträffar verkligheten. fast egentligen är det nog ändå i 9 fall av 10 verkligheten som är mest surrealistisk, uppdiktade historier och fraser bygger ju som bekant på vår begreppsvärld, våra egna tankar och fantasier och i motsats till dessa har verkligheten som bekant den dåliga smaken att överraska.

jag är trött, väldigt trött, men det är inte sömn som saknas, mest. utan, ja.. innehåll kanske. mening. hursomhelst så är jag inte galen. bara en aning villrådig. mm ja det är nog ett bra ord. vilken väg ska man välja. helst vill man framåt men ofta blir det 2 steg fram och 3 tillbaks.

jag önskar jag drömde mer. då skulle jag kunna analysera mig själv.
fast med tanke på det är det egentligen nog rätt bra, 
att jag aldrig minns något när jag vaknar.

äntligen måndag

helgen blev nog ungefär som jag väntat mig, inga direkta överraskningar, varken positiva eller negativa. vilket i sig säkert kan tyckas vara bättre än inget, eller rättare sagt bättre än bara dåligt. vad vet jag. allt jag vet är att något är allvarligt fel när man längtar efter att det ska bli måndag så man har ett "giltigt" skäl att gå i väg. hade väldigt svårt att somna igår, sist jag tittade var klockan 0230, är väl alla problem och krångliga tankar som ställer till det. jag borde bli en enklare person, vara som alla andra supernöjda människor, som bara har perfekta liv och helt underbara allt vad man än frågar. vara nöjd och glad "för man har ju faktiskt hälsan" eller nån annan fånig jävla plattityd vad? jävla skit helvete. nej. så ja så ja lugnnn.... hmm et är detta som är en av de bästa sakerna med att skriva så här, oberoende av om någon annan läser det så kan man själv se det, ens tankar blir lite mer påtagliga när de placerats utanför en själv.. om nån nu fattar, jag gör det i alla fall.

men i morgon är det måndag och det ska bli trevligt för då ska jag träna och sedan sitta på skolan och skriva skriva skriva och skriva lite till.

gonatt!!

Do You Have / If Only I

Jag tycker om Jim Morrisons texter, eller snarare dikter, iof kan det vara det samma eftersom texterna som sedan blev en del av den musik som Doors spelade in kan ses både som poesi som vanliga låt-texter. Här är i alla fall två av Morrisons dikter.


DO YOU HAVE

do you have
straight jackets
for the guests
yes we do


IF ONLY I

If only I
could feel
The sound
of the sparrows
& feel child hood
pulling me
back again

If only I could feel
me pulling back
again
& feel embraced
by reality
again
I would die
Gladly die

om vatten och sjunkna skepp

det gör mig glad att läsa vad jag en gång skrivit, idag kan jag inte det längre. något fattas, och i flera år har jag väntat på att det ska komma tillbaka. man skulle kunna tänka att det skulle kännas tråkigt att känna man förlorat en ..förmåga? man kände sig hmm ja stolt faktiskt, över, men det känns mest som en påminnelse över att om det fanns där då så finns det nog kvar där inne fortfarande, någonstans.

men nu ska jag avsluta med något som jag alltid känt mig riktigt nöjd med, tilllkomst den 26 februari 2004 :)

"vi log mot fotografen
var det i Mars eller Oktober
minns bara att det regnat i 28 dagar
du hade precis kommit tillbaks hem
dina väskor låg kvar i hallen för tredje dagen
ingen hade orkat bry sig eller snarare velat se dem

du befann dig ganska nära början då
utan att egentligen veta
plockandes rosor
som katterna sedan åt upp

allt jag kunde göra var att dricka
akta mig för brunnen, och orden

och världen sjönk"

längre inåt livet

jag skulle bara vilja sova riktigt länge och känna att jag.. nä jag vet inte, vaknar utan några problem kvar? hmm alla har ju något de dras med, men det betyder ju inte att man inte skulle vilja slippa det. eller hur?

*************************

2004-11-21

"då blir vi sittande i mitten
mellan något och inget
famlar i skuggorna
ljuset rinner genom själen
lämnar inga spår

i slutet av November
sitter man med billig spansk sprit
smått förkyld och begynnande apati
versamhetsblockerad

väntar på snön medan jag gräver ännu en grav

så en dag kommer Mars med grus under skorna
med en önskan att få breda ut vingarna
kunna sträcka oss genom glaset utan att gå sönder"

**************************

2004-10-20

"som smutsiga tegelpannor
efter år av väntan
ligger dina händer där du lade dem
jordens mörker döljer
endast känslan berör"

**************************

Min mamma dog i augusti 2004, hon och resten av familjen bodde i Norge då, och jag han aldrig dit för att träffa henne en sista gång. Den 21 augusti, när jag skrev den här, hade jag precis kommit hem från begravningen.

"försöker närma mig kanten utan att falla

jag är inte mycket mer än ett år på fotot
du håller mig i ditt knä och ler mot kameran

betvinga horisonten
för att återskapa mina minnen
för att dra nya gränser
åt en värld där du kan finnas kvar"

lång natts färd mot dag

känslan av att vara ensam i ett rum fullt med människor. jag vet att jag har att se fram emot en helg som förmodligen kommer att vara ungefär precis så. det kommer att vara mestadels ok, kanske även rent av trevligt. men samtidigt kommer den att vara där, känslan av instängdhet. här inne står tiden still, utanför händer livet, jag kommer ingenstans. jag skulle bara vilja att något helt annorlunda, positivt kom i min väg, om så bara tillfälligt. kunde hjälpa mig att bryta mig ur den här känslan av att vara instängd i en bur som jag, det ska erkännas, själv byggt.

men det händer så klart mycket bra saker med, både här inne och utanför, men jag vet inte, det känns bara så ..tröstlöst kanske är rätt ord. Imorgon kommer jag att se ljusare på det, det är alltid kvällarna och nätterna som är värst, när jag är ensam kvar med tankar och känslor som jag måste hålla för mig själv. och det är klart, det är då jag har tid att tänka och känna efter.

jag skulle vilja ha ett djur som ingen (inte så många iaf har)
som en kråka, räv, ekorre eller tvättbjörn. de är söta.

klockan är 00:26, helst skulle jag velat se en film nu, Lost in Translation, hade jag tänkt, men vi får se.

jag minns ett citat från en bok jag läst som jag gillade väldigt mycket (citatet alltså), minns inte om det var exakt så här men jag tror iaf det -

"jag har inga problem med de döda, det är de levande jag inte står ut med" vilken härlig svartsyn :)

so far so good...

fick träna själv idag, Jimmy mådde tydligen inte bra. eller så orkade han helt enkelt inte gå upp. stannade kvar i stan efter träningen, tänkte att jag inte skulle fått nått vettigt gjort hemma iallafall, så då kunde jag lika gärna gå direkt till föreläsningen.. och jag hade väldigt trevlig förmiddag i stan så det var ett klokt beslut. helt klart. fast det var ganska kallt trots att solen sken, men skönt att vara ute.

hittade en skiva på datorn som jag knappt lyssnat på tidigare, +44 - "when your heart stops beating" från 2005. gruppen består av 2/3 fd. blink-182 och låter ganska likt, väldigt bra är min första reaktion.

hade beställt lite filmer som kom idag, bla. Lost in Translation, en av mina absoluta favoriter. tror jag sett den tre gånger. fast jag bara haft den som dvd-kopia, utan extramaterial etc, så det ska bli kul att se den en 4e gång :)

alla hjärtans dag..

den 14 februari. meningen är alltså att man skall visa dem man tycker om, att man gör just det. Det vore betydligt enklare om människor ansträngde sig lite mer övriga 364 av årets dagar, tycker jag. Då hade vi inte behövt känna oss tvungna att ge presenter och undra om man ska få något.. vilket i och för sig kan vara trevligt, visst. men då kan det få vara för att man helt enkelt bara ville ge något, för att visa att man bryr sig, tycker om någon. och inte för att det är ett visst datum.

fast det var ju inte med dessa tankar dagen började, nä jag var uppe riktigt tidigt, var och tränade redan klockan 8 och efter det satt jag på skolbiblioteket fram till att Sara kom förbi. Det tyckte jag om. Hon ville sitta i solen, för det var ju fint väder (fast ganska kallt ändå..) sedan gick vi ner till stan för Sara skulle köpa vin och jag skulle träffa Stina för att äta lunch. Det var en ok lunch, fast maten var bara sådär.

Nu är jag väldigt trött, och inte bara för att klockan är 23, utan för att den där känslan av tomhet, som en slags uppgivenhet har dykt upp igen. känner mig nedstämd, och lite ledsen, eller mer sorgsen kanske. vad är egentligen skillnaden. som att det fattas något, innehåll kanske.

gick igenom gamla dikter och hittade en del som inte var fullt så dåliga, en del faktiskt ganska bra om jag får säga så, och det får jag ju.

så utan någon vidare presentation, från den 3 april 2002, kommer den här -

"jag kan höra det du säger
jag kan se det du gör
jag kan läsa det du skriver

vilket nu inte hjälper

då jag bara anar
inte vet
vad du känner
vad du vill"

och en annan från 5 februari 2005 -

"vi lämnade det bakom oss
känslan finns kvar men svagare nu
ser du min spegelbild eller är det en bild du har
av vad du trodde fanns kvar
stå kvar rör dig inte nu
rör dig inte mer"

jag skulle bara vilja vakna och känna att det blir en bra dag, utan moln, varken symboliska eller bokstavliga samt att kunna komma igenom fredagen grupparbete med förståndet i behåll.

men allt det där ordnar sig säkert.